Lisette

Kom nyss hem. satt på bussen hem och bara stirra på allt folk och tjuvlyssna lite. Vad annars ska man göra när ena hälften är stulen? Sämsta tiden att få mobilen stulen men det har även visat en väldigt skön sida med det med. Ingen kan nå en...och jag kan inte nå någon, vilket har en positiv sida men en väldigt stor del av det positiva är negativt. Att slå ut dötid går bara inte.

 

Jag kunde inte riktigt slita mig från ett par tjejers diskussion. Med lite sprit i kroppen öppna dom sig rejält om deras fd pojkvänner. De berätta lite i små detaljer om hur den ena och den andra var, och hur dessa fd pojkvänner har format en hel del av deras beslut, personlighet m.m. Det är ganska udda när man tänker på det, att det faktiskt kan vara så. kanske tänker man inte på det själv. Jag kunde inte låta bli att fundera tillbaka på alla man har träffat under en längre period och hur det har sluatat. Eftersom jag är skrivsugen ikväll så tänker jag dela med mig lite av det. 

 

Peco - Eller som man kan säga "Petzo", han var min allra första förälskelse och kom från makedonien. Var alltid stiligt klädd och såg så välvårdad ut. Jag var fjorton och han var sexton. Vi satt alltid på ett ställe som hette vita bänkarna och där kom han och hängde. han var populär, jag var opopulär. Jag ville inte bli kär för jag såg det som dömt med en gång...men jag blev kär. Jag blev olyckligt kär...trodde jag! En dag drog han mig till sidan och fråga "vill du bli tillsammans med mig?". Jag var en väldigt lycklig flicka under en måndas tid, tills jag förstod att det inte skulle funka för han ville dölja vårt förhållande för hans vänner. När skolan börja efter sommarlovet så gjorde han slut. Jag fick stå ut med att titta på han under ett helt år innan han gick ut och börja gymnasiet. Vad lärde jag mig av det här? - Ingenting förmodligen för han var trots allt min första kärlek.

 

Christian - han träffa jag strax efter Petzo. Vi träffades via inetrenet och det var via Lunarstorm. Vi skulle gå på bio. Han var äldre men det var inget som jag tänkte på och inte han heller för han tyckte jag beetede mig vuxet. Det var en biokväll sen efter det var vi tillsammans i två år. Han var otrogen, jag förlät han..men jag klarade bara av att vara med han i två veckor därefter. Jag bröt aldrig hop utan jag gjorde väl det värsta ma kunde göra. Gav igen med att dumpa han på sms. Som tur var så hade jag fått nytt umgänge på gymnasiet när jag börjat där, innan det hade jag nästan ingen pga honom. Det jag lärde mig från dom två åren var att vänner kommer först.

 

Marcus - Vi pratade via en sida som kallades för geeloo. Unik sida som man blev beroende av. han tyckte jag var lik någon. Vi snacka, tappa kontakten, sedan snacka vi igen och han tyckte vi skulle träffas. Varför inte. Jag åkte upp till helsingborg där han bodde, jag fick ta del av hans intresse..musiken! som visade sig att vara samma musiksmak som min. Han var till och med en amatör dj, idag är han dock mycket stor. Han tog med mig ut på en nattklubb där han spelade. Vi träffades därefter i några veckor. Han åker till Malmö Central för att dumpa mig med ursäkten "jag behöver tid för mig..mycket som händer" (jag får ge han respekt för att han åker ner för dom orden), därefter åker han hem igen och badar och festar. Jag går hem med tårar i ögonen. Någon vecka sedan skriver han om vi ska ses och att han ångrar sig. Jag ger det en chans. Vi träffas men jag har förlorat fjärilarna och tar inte första steget..det var bara kul att få komma ut på nattklubb...under tiden träffar jag Dennis

 

Dennis - Samma ålder som jag, brinner för musik han med men en annan slags musik. Han spelar gitarr och gjorde sina egna låtar. Även han idag är en mycket framgångsrik människa med det han gör. Han var rlig och fick mig att skratta. han var så charmig så jag smälte alltid som en glass på utsidan och insidan. Vi umgicks en hel del tillsammans under ett tag. han sa också att jag likna hans bästa tjejkompis, när jag såg henne så tänkte jag "är jag så ful?" Dagen innan jag skulle ut för första gången i malmö får jag ett sms där han vill prata. jag fixar inte en "marcus" beteende så jag ringer upp och säger att han ska ut med det han vill ha sagt. han säger att det inte är hans tid för något just nu. Jag frågar om jag har gjort något fel? Absolut inte, svara han. Några dagar därefter tröstar jag mig hos marcus, som till slut får reda på att jag träffat dennis sidan om. Jag blev riktigt kär i dennis dock och det sårade enormt. I efterhand så har jag fått veta från marcus att jag hade ett stort självförtroende som inte han kunde hantera, men med Dennis vet jag inte. Det var nog mer jag som kände mer än han. vad lärde jag mig av detta? - avsky helsingborg och deras lama ursäkter.

 

Detta var några ur mitt liv som påverkade mig mest. Framförallt väldigt negativt men det är dom jag ska tacka för att jag är tio ggr starkare idag än vad jag var då. Visst är det roligt när man tänker tillbaka?